faktiskt så var det så det började. att jag blev lite rädd för dig, du med din synthfrisyr och
dina kängor. med svart skjorta och slips. men jag såg allt att det fanns någonting annat
under den där... ingen fasad var det, utan under allt det där som var.. fel? så fanns det en
liten söt pojke som du så småning om kom att bli till, blev jag förälskad i. visst det tog
sin tid, men den tiden har vi fått i gengäld nu. i 2 underbara år har vi nu varit tillsammans,
nästan oskiljaktiga. och jag älskar dig mer & mer för varje sekund som går.
hannes karlsson, du är mitt allt.